pernillaelisabeth

Den 22 november 1990 kom jag till världen. Pernilla Elisabeth Nyberg skulle jag få heta. Redan som barn var jag väldigt lugn & ordentlig. Jag var otroligt pedantisk (vilket jag är än idag) och ville knappt leka med mina leksaker i rummet, det kunde ju bli stökigt!

Jag gick hos dagmamma där jag lärde mig äta all sorts mat, och då menar jag verkligen all sorts mat. Allt från skaldjur, ärtsoppa, kroppkakor till rotmos. Jag började på dagis, därefter skolan. I skolan var jag en väldigt försiktig tjej, jag tog inte för mig så mycket & var allmänt blyg. Jag började högstadiet, tyckte att svart kajal kunde ju ha varit den bästa uppfinningen som gjorts. Tuffade till mig och gick från blondin till brunett. Hatade skolan i årskurs sju. Det enda som fick mig (och min dåvarande bästis Sandra) att gå till skolan, var för att kolla på killarna. I åttan flöt tiden bara på. Och i nian var det dags för det stora valet - gymnasievalet. Jag kommer ihåg hur jobbigt jag tyckte det var, jag fick en klump i magen varje gång jag hörde ordet. Tillslut litade jag på magkänslan, och det som kändes bäst för stunden.

Jag började på Vackstanäs, en mysig privatskola med inte allt för många elever. Jag började i en klass med 15 elever, 15 tjejer (!) Vi alla hade ju valt textil, form & design. Så det var kanske inte så konstigt. I början av ettan var livet inte helt lätt, jag hade nån form av livskris där ett tag. Visste inte vilka mina vänner var, visste inte om jag hade valt rätt utbildning och framför allt, jag visste inte riktigt själv vem jag var. Tiden gick, jag blev nära med tjejerna i klassen och träffade en kille. Och livet blev underbart på bara några månader. Gymnasietiden rullade på, och det mesta var frid och fröjd. Min utbildning kan ha varit bland det roligaste jag har varit med om, där jag fick hålla på med allt jag tycker om. Sy, teckna, fota, styla och allt sånt där kul. Jag tog studenten våren 2009 och var fortfarande tillsammans med J.

Idag, ett och ett halv år senare jobbar jag som servitris. Tiderna har förändrats en hel del. Jag och J är inte tillsammans längre, med vi hade tre fina år tillsammans. Förövrigt umgås jag mycket med vännerna, med familjen, jag skrattar mycket (jag älskar att skratta), jag tränar, lyssnar på musik (har en förkärlek till Daniel adams-ray & oskar linnros) och är dessutom en jävel på att shoppa. Idag ser jag mig själv som en väldigt stark tjej, och jag utvecklas hela tiden. Jag har lärt mig att det viktigaste i livet är jag, och jag har lovat mig själv att alltid göra det jag känner för. Jag har funderat på att åka till Norge ett tag, och idag bestämdes det officiellt att i slutet på januari åker jag & maria till Norge och jobbar och det ska bli great. I framtiden vet jag inte exakt vad jag vill göra, men det får vi låta tiden avgöra. Puss på er.