dag 2 - min första kärlek.
Min första riktiga kärlek var J.
Första gången jag träffade honom, så var det som att jag redan visste. Jag visste att det skulle bli vi. December 2006 blev det vi. Jag hade precis fyllt 16 och han 17år. Vi var skrämmande lika på många plan. Vi skrattade åt samma saker, vi var båda väldigt lugna & snälla men hade också våra utbrott då och då. Vårt förhållande rullade på i ett, två och till och med tre år. Vi har många fina minnen tillsammans, han & jag.
Jag minns en gång när jag sov kvar där. Vi gick tillsammans till bussen dagen där på, höll hand i hand. Jag kände på mig att det var något, som att han ville säga något men inte riktigt vågade. Jag vågade inte fråga, för jag var rädd för svaret. Tänkte inte mer på det. Vi skiljdes åt, han gick till skolan & jag hoppade på bussen. Jag hoppar på bussen och börjar leta efter busskortet i jackfickan, men hittar något annat. En ihopvikt lapp. Jag vecklar ut den.."Jag älskar dig mest i världen Pernilla". Jag gick runt och log hela dagen. Fan vad lycklig jag var.
Men ju mer tiden gick, ju mer växte vi ifrån varandra. Fast jag vågade aldrig riktigt inse det, det är nu i efterhand jag har förstått det. Jag är så glad att jag har fått chansen att lära känna honom, han är en fin kille. Samtidigt är jag glad att allt blev som det blev till slut, det har format mig till den person jag är idag. Och idag, idag är jag lyckligare och definitivt starkare än någonsin.